3 (2½) dar kvar tills jag börjar jobba. Lite ångest har jag allt. Tänkt att jag kommer vara hemifrån hela dagarna från min familj; min busiga 3-åring, min kanonsöta 10-månaders och min älskade sambo. På tok för tidigt, det känns! Men så är det väl i detta samhälle, ska man ha råd att bo som vi gör och göra det vi vill, så måste vi ju jobba båda två. Och jag tror definitivt att barnen och Mattias med, i längden kommer att uppskatta att Mattias också är hemma en längre period med dem när de är små. Men ändå, det känns...

I övrigt sitter jag och Mattias och muttrar lite över att vi missade denna omgång med vattenkoppor på barnen också (troligtvis). Hade annars varit praktiskt nu när Mattias ska vara hemma och allt. Behövs inget VAB här inte. Men men...

Annars har vi inte gjort ett endaste dugg på några dagar. Har varit väldigt skönt. Har varit hemma och lekt, läst bok, kollat film, suttit vid datorn. Så skönt!

Kram