Så börjar då vår lille kille bli stor. I tisdags fyllde han 6 månader. Känns helt otroligt att det har hunnit gå sex månader sedan man låg och stånkade, men samtidigt känns förlossningen så avlägsen som om det inte alls hände mej utan nån annan.

Melvin gör otroliga framsteg, ibland känns det som att något händer varje dag.

Rent motoriskt är han jätterörlig, nya grejen han har kommit på nu (i förrgår) är att skjuta sig bakåt när han ligger på mage. Så nu ligger han och skjuter sig in under bord, soffan, bakom högtalare, eller om han vill det, bara runt runt runt. Så nu får man verkligen ha koll på honom innan han smiter runt soffan eller liknande.

Sitta går väl så där, om han är extremt distraherad med att pilla på något går det kanske fem sekunder, men sen ser han något ligger en bit ifrån och då spjärnar han emot och slänger sig. Han har inte riktigt tid att sitta still, tycker det är extremt tråkigt. 

Han har också börjat bli väldigt klåfingrig, sträcker sig efter allt både inom och utom räckhåll. Man riktigt ser hur ögonen lyser när han ser nåt han vill ha, och till varje pris. Allt som prasslar är toppen just nu. Och givetvis ska allt in i munnen. Han gillar även att dra i folks ansikten, tex läppar, öron, ögonlock, näsor. Och tungor om han kommer åt. Smycken funkar också.

Han har nu börjat säga lite stavelser. Oftast blir det ba-ba-ba. Men om han är lite ledsen så kan det låta mer åt ma-ma-ma. ;-) Annars är han en glad liten buse som älskar att man leker med honom, och sjunger och pratar.

Maten går kanon. Vi har bytt ut två mål helt nu, lunchen på förmiddagen och gröten till kvällsmat. Funkar fantastiskt. Han blev lite förstoppad (inte helt dock) förra veckan, men det hade blivit ganska mycket banan ett par dagar då, kan ju bero på det. Men  lite katrinplommonpure så var det problemet löst(!). Vi har kommit igång med kött nu till lunchen och det är inga problem. Det han däremot inte gillar är burkmat, det protesteras och kräks om jag försöker. Fruktpureerna går bra, men inte maten. Fast det gör inte så mycket, har ju gjort storkok som jag har i frysen.

Nätterna är väldigt varierande hur de fungerar. Oftast fungerar de kanon, eller i stort sett, men ibland går de som i natt då han var vaken i 2½ timme. Håller på och vänjer honom av med att äta mitt i natten, han behöver det inte utan är mer intresserad av mys. Det enda som egentligen behövs göras är att ibland behöver blöjan bytas. Min avvänjning slutade med att han ville gå upp mycket tidigare, och därmed försörde sömnrutinerna under dagen istället. Men de ställer in sig vart efter. Så ibland får jag vara vaken massor, ibland får jag sova hela natten. Men det går bra, det enda som kan vara lite jobbigt är ju om hans sovrutiner under dagen ändras då det kan vara lite oturligt anpassat till dagens aktiviteter. Men så är det ju att ha småbarn antar jag.

Vi har nu flyttat ner hans sängbotten ett steg. Som jag skrev förut är han väldigt klåfingrig och har kommit på att man kan dra i spjälorna, och förut även övre kanten. Kändes väldigt läskigt då han försöker dra sig upp. Men nu ligger han tryggt längre ner, och han visade ingen reaktion på att det var annorlunda. När han vaknar har han rullat över på mage och ligger och kikar över spjälskyddet ut mellan spjälorna (ser ut som en liten fånge), och man möts av ett stort leende när man tänder lampan. Till helgen har vi funderingar på att lägga över honom i eget rum då han ofta blir lite störd av oss när vi går och lägger oss, plus att det ska bli skönt att kunna få vara två vuxna i sovrummet igen. :-)

Annars händer inte så mycket, dagarna bara flyger iväg. Känns som att det snart är sommar.

Nästa vecka ska vi till BVC för sexmånaders kontroll med doktor. Hoppas han har ökat i vikt som han ska denna gång.

Kram

Jaha, så var det 2009. Melvins första hela år, första året av många hoppas vi!

Vi började hela familjen med att bli sjuka. Jag först, sedan Mattias och Melvin. Förkylningen/influensan har nu gått laget runt, men nu börjar vi repa oss allihopa. Vi är lite snörvliga och hostiga allihopa, men vi börjar bli som folk igen. Och vi som skulle gjort massa saker och träffat massa folk under lovet nu. Men samtidigt har det varit skönt att bara varit hemma och tagit det lugnt tillsammans. Det behövs det med. Det enda som varit lite jobbigt var när jag hade feber och var däckad, och att Melvin blir så irriterad på sin förkylning speciellt när han ska sova.

Idag flyttar min lillasyster hemifrån, shit, hon är snart 20. Hon som alltid varit min lilla lillasyster, är nu vuxen  och har egen lägenhet. Hmm, vad säger det om min ålder... ;-)

I år ska jag inte ge några nyårslöften. Håller dom inte iaf, och de är ju alltid samma. Träna mer, ät mindre skräp. I år ska jag satsa mer på att vi mår bra hela familjen, och önskar att vi får fortsätta vara lyckliga. Sen om detta till viss del sker genom att vi börjar leva hälsosammare, så får det väl vara så. 

På måndag ska jag och Mattias på bal, blir första större grejen utan Melvin. Min pappa och Eva ska vara barnvakt så jag känner mig helt lugn. Det enda som gör mig lite nervös är att min klänning inte kommit än. Fast det skulle inte vara någon katastrof om den inte hinner komma, känns inte som att den är viktigast. Ska bara bli skönt att komma ut lite.

Fast först ska vi på baby-sim på förmiddagen om Melvin är ok.

Kramar om alla, och önskar god fortsättning på det nya året.