Länge sedan sist, återigen. Men men, lika bra ni vänjer er (om ni inte redan gjort det).

Mycket har hänt, men samtidigt inte. Livet lunkar på, dagarna går mot sommar. Vi bara njuter av att vara en familj och börjar få in bättre och bättre rutiner för oss alla.

Men jag gör väl som vanligt, kör det steg för steg, person för person.  

Melvin då. En kille som börjar bli stor grabb nu märks det. Han blir mer och mer social, även om han fortfarande är ganska blyg inför folk utanför familjen. Men det blir bättre och bättre. Han börjar intressera sig mer för vad de andra gör, allra helst andra killar, och vill gärna härma. Både vad gäller saker att göra, men det jag blir allra gladast för är ju talet. Jag skulle väl kanske inte kalla det en ord-explosion, men det har kommit säkert 20 nya ord som vi kan förstå vad han menar sedan vi var hos logopeden 23e mars. Och hon trodde ju heller inte att det var något större fel på honom, han har ju förståelsen, orden kommer ju bara inte ut. Hon trodde mer på att han var lite sen i sin språkutveckling, och att han skulle komma igång ganska snart. Och så verkar det ju också vara.

Melvins favoritsysselsättning annars just nu är att vara ute. Det allra bästa är ju att gå ut och träna trehjuling eller leka i lekparken, men altanen duger den med. Och kläder, helst ytterkläder, har blivit väldigt viktigt för honom. Han ger förslag på vad han ska ha på sig, kan vara allt från vinterjacka och fodrade regnstövlar, till tennisskor och keps, och så får man svara om det är något som ska tas på eller inte när man går ut. Så söt!

I torsdags var han påskgubbe på dagis, det var ju lite roligt, lite busigt, när mamma måla i ansiktet.  

Lucas då, där har vi en kille som utvecklas! Han har nu gått från att åla sig lite kortare sträckor till att med rask takt åla sig mellan rummen här nere. Han drar sig inte för något. Tittar man ena stunden kan han ligga och försöka plocka saker genom glasrutan på tv-bänken, i nästa river han ner böckerna från hyllan under vardagsrumsbordet, kollar man en stund senare är han på väg ut i hallen. Börjar vi i köket så kan du ge dig på att han snart är ute i hallen och undersöker en barnvagn eller också öppnar han nedre lådan i köpmandisken och försöker riva ur. Men allra bäst tycker Lucas att hans storebror är. Melvin är hans stora idol! Det är ofta man ser dem ligga bredvid varandra och leka, helst med Melvins bilar.

Maten och Lucas går nu mycket bättre. Sedan 5 dagar så äter han faktiskt mat! Vi fick helt enkelt skippa dessa grönsakspureer och gå direkt på mat med kött i. Så det han har testat nu, som funkar kanon, är Spagetti och köttfärssås, och Kalops. Vi har inte bytt ut hela målet än mot mat, varvar än så länge med gröt också, för att ha lite koll på hur magen reagerar. Men inga problem hittills! Än så länge kör vi burkmat, men kommer göra mer hemgjort sedan när han börjar äta med lite bitar i, blir lättare då att bara mixa lite med stavmixern.

Och från och med igår så sover Lucas i eget rum. Senaste två veckorna har Lucas varit jättekänslig för när vi gått och lagt oss, så man har fått gå och lägga sig i mörkret och tyst tyst, för att han inte ska reagera. Väldigt tråkigt, då jag och Mattias ofta ligger och pratar innan vi somnar. Men igår fick han då ett eget rum, och det funkar faktist riktigt bra. Han var lite orolig först och vakna några gånger, men sen sov han 7 timmar i sträck och vaknade när vi andra gick upp. Kanon! Det som är kvar nu är att fortsätta städa iordning röran som blivit när vi bara flyttat klart möblerna till hälften. Vi hann inte mer med två barn som var med mitt i allt.  

Mattias har haft ledigt med oss nu hela veckan, jag tror han tycker det är kanonskönt! Och jag tycker det är skönt med, både för sällskapets skull, men också att jag kunnat få lite mer avlastning med barnen.

Jag då, vad har hänt här. Massor, eller... typ.

För det första, jag har börjat träna. Kors i taket och allt det där ni vet... Hehe... Nejvars, har länge velat ta tag i det, och nu har jag gjort det. Har funkat kanon, plus att det är skönt att komma hemifrån ibland med. Har mest kört vattengympa, lagom slitsamt på en överviktig kropp, men även gått ett bas-pass för Zumba. Och jag säger som jag sagt förut. Zumba är jättekul, men jag är inte redo än. Men jag kommer vartefter... Under lovet nu har det varit ganska dåligt med träning, men så jag oxå varit genomförkyld. Så här sjuk som jag varit är inte ofta jag är, och med två små barn oxå som tar mycket energi så blir man ju inte piggare. Nu är jag bättre, men i helgen fanns inga roliga pass och nästa vecka jobbar Mattias eftermiddag så då kan jag inte träna heller. Men sen är det dags igen.

Och, jo förresten, idag har jag varit utan godis och läsk i 3 månader!

Sen har jag också bakat en del. Inte så många dagar, men några dagar då jag bakat mycket. Förra helgen gjorde jag en schack-rutig tårta, det var kul. Var ju tvungen att inviga lite av mina nya tårtgrejer jag köpt.   Så här blev iaf tårtan.

Sedan hade jag och Ida en bakskola i torsdags. Det hela började med att Ida ville att jag skulle baka åt henne, eller att vi baka tillsammans, så då fick det bli så. Och här är en av anledningarna till att hon ville ha hjälp.

Ida tycker det är sååååå äckligt att bli kladdig om händerna, försök att knåda en kakdeg då.  

Men, vi fick ihop lite kakor iaf. Dessa provsmakade på altan i sommarvärmen.

Det blev vaniljmuffins, chokladmuffins, tigermuffins, kolakakor, brysselkex, moccarutor och chocolate chip cookies. Och på några av vaniljmuffinsen och chokladmuffinsen spritsade vi Ferraribils-fluff. Kan säga att choklad och Ferraribil inte var en höjdare, men vanilj och Ferraribil var tydligen väldigt god. 

Nästa fredag ska båda barnen åka till morfar och mormor och sova över, för jag och Mattias ska till Ullared på lördagen, jag LÄNGTAR!!! Vi skulle egentligen åkt i tisdags, men både Melvin och jag var förkylda så det fick vänta. Jag har en nota som är flera mil lång känns det som. I LOVE ULLARED! Visst, lite nervös är jag för att Lucas ska sova borta, men det är ingen fara. Ska bli så skönt att få komma iväg en sväng utan barn. Vi har på bio förra fredagen, de var barnvakt då med, och det var jätteskönt. Men då handlade det om några timmar en kväll, nu snackar vi om en natt och en hel dag. Underbart!

Och om ett litet tag ska jag och Lucas på en tripp till huvudstaden för att hälsa på bästaste Tess   och ge lite uppmuntran och gott fikabröd.   

Nej, nu tänker jag avsluta med en vårig bild på familjen BUS (läs: Åberg Eriksson), fika på altan är supermysigt.

Kram

//Lisa

 

Tess

23 april 2011 22:46

Åh, de är så fina och ni är så fina. :)
Lucas ser lite borta ut på sista bilden. Haha.
Men bilden på pojkarnas rumpor där de ligger och leker med bilarna är ju bara för söt. :)

Lisa

23 april 2011 23:41

Hihi, tackar.

Lucas är lite rolig så där. Antingen får man största leendet från honom, eller också ser han helt lost ut, finns inget mellanting liksom.

Ja, de är så söta tillsammans. Har fler såna bilder. Tex en där Melvin står och håller Lucas hand när Lucas äter mat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Länge sedan jag gjorde en instruktion här, eller ett inlägg överhuvudtaget. Men jag gjorde så roliga tårtdekorationer igår så jag kände mig tvungen. Hade fått en förfrågan att göra en krokodiltårta, så här kommer den.        Börja med att fo...

Okej, jag är världssämst på att uppdatera här. Lägger upp bilderna på FB och sen kommer jag inte längre... Så det enklaste är ju,att om nån vill kolla bilder så hör ni av er så fixar jag det... ;-) ...

Jahopp, nu är det äntligen semester. Så skönt! Avslutade med att fixa 18 tårtor sista två veckorna så det rog väldigt mycket energi! Men nu är det iaf ledigt! Det som är extra skönt är att det är första sommaren på 4 år som jag helt och fullt kan ta...

Maj är en ganska intensiv tårtmånad då både mamma, pappa och jag fyller. Sedan har vi också lite släkt och vänner som ber om tårtor. Men jag säger som jag brukar, jag hjälper alla jag kan och orkar. :-)   Här iaf Först ut är en Rapunzel-tårta t...

Ja utan att tveka kan vi ju nu konstatera att Lucas också fått vattenkoppor, 12 dagar efter Melvins bröt ut. Vad vi hoppades på, men det tar på en att ta hand om sjuka barn så länge. Grabbarna hann ju bara tillbaka 1 dag på dagis innan det blev dags ...